Helgen
I helgen har vi tofflat, me like. haha. Så skönt att bara ligga i sängen, käka godis och kolla fiiiilm :)
Äntligen har solen tittat fram genom molnen och det är sol ute om dagarna. Nog för att det fortfarande är lite småkyligt men det är iallafall skönt i solen.
Imorse ringe pappa och berättade att farmor hade somnat in... Det känns konstigt, att farmor inte längre är farmor.. farmor är nu inte längre en av oss. Förhoppningsvis är hon på ett bättre ställe, där hon slipper ha ont och där hon kan gå igen. Så att hon slipper dendär förbannade, obekväma rullstolen som gjorde henne så ont.
Jag kommer aldrig mer få åka ner till henne och mötas av den starka lukten av cigaretter som sticker i tinningen, jag kommer aldrig mer få höra henne säga hur fint, tjockt hår jag har. Hon kommer aldrig mer säga hur otroligt lik jag är min mamma och hon kommer aldrig mer gråta när jag kramar henne för att gå.
Farmor, jag kommer ihåg för ca 12-13 år sedan när du bodde på winergatan. Jag kommer ihåg den nedersta lådan i köket där du hade alla olika leksaker men min favorit var stetoskopet. Jag lyssnade på mitt eget hjärta för att sedan lyssa på ditt, men på något sätt kändes det mycket mysigare att lyssa på ditt hjärta. Jag kommer ihåg att dina mackor alltid var så tunna så tunna. Du hatade tjocka mackor, så du skar dem så tunna att de nästan gick sönder. Och i det vänstra skåpet i köket fanns smörgåsrånen. Jag vet inte varför men när jag ser eller äter smörgåsrån tänker jag på dig.
Jag kommer även ihåg för 10 år sedan när jag hälsade på dig på sjukhuset. Du hade åkt in för att operera bort en "knöl" i bröstet och när du vaknade var du förlamad på hela din vänsta sida. När läkaren kom in och frågade om det var något som önskades sa du "jag har alltid velat dansa balett". Trots att läget var som det var hade du alltid kraften att vara humoristisk. I 10 år har du nu lidit på olika sätt, så jag får inte vara egoistisk. Jag får istället glädjas åt att du fanns kvar så länge som du gjorde, att du spred glädje och värme runtomkring dig så mycket som du har gjort. Tack farmor, Lilian Nilsson för att du har funnits med i mitt liv, sov gott, vila i frid <3
Äntligen har solen tittat fram genom molnen och det är sol ute om dagarna. Nog för att det fortfarande är lite småkyligt men det är iallafall skönt i solen.
Imorse ringe pappa och berättade att farmor hade somnat in... Det känns konstigt, att farmor inte längre är farmor.. farmor är nu inte längre en av oss. Förhoppningsvis är hon på ett bättre ställe, där hon slipper ha ont och där hon kan gå igen. Så att hon slipper dendär förbannade, obekväma rullstolen som gjorde henne så ont.
Jag kommer aldrig mer få åka ner till henne och mötas av den starka lukten av cigaretter som sticker i tinningen, jag kommer aldrig mer få höra henne säga hur fint, tjockt hår jag har. Hon kommer aldrig mer säga hur otroligt lik jag är min mamma och hon kommer aldrig mer gråta när jag kramar henne för att gå.
Farmor, jag kommer ihåg för ca 12-13 år sedan när du bodde på winergatan. Jag kommer ihåg den nedersta lådan i köket där du hade alla olika leksaker men min favorit var stetoskopet. Jag lyssnade på mitt eget hjärta för att sedan lyssa på ditt, men på något sätt kändes det mycket mysigare att lyssa på ditt hjärta. Jag kommer ihåg att dina mackor alltid var så tunna så tunna. Du hatade tjocka mackor, så du skar dem så tunna att de nästan gick sönder. Och i det vänstra skåpet i köket fanns smörgåsrånen. Jag vet inte varför men när jag ser eller äter smörgåsrån tänker jag på dig.
Jag kommer även ihåg för 10 år sedan när jag hälsade på dig på sjukhuset. Du hade åkt in för att operera bort en "knöl" i bröstet och när du vaknade var du förlamad på hela din vänsta sida. När läkaren kom in och frågade om det var något som önskades sa du "jag har alltid velat dansa balett". Trots att läget var som det var hade du alltid kraften att vara humoristisk. I 10 år har du nu lidit på olika sätt, så jag får inte vara egoistisk. Jag får istället glädjas åt att du fanns kvar så länge som du gjorde, att du spred glädje och värme runtomkring dig så mycket som du har gjort. Tack farmor, Lilian Nilsson för att du har funnits med i mitt liv, sov gott, vila i frid <3
Kommentarer
Trackback